Denna sidan är uppdaterad 98-05-10 Copyright Patrik Gertsson, Grytåkersvägen Nymö, 290 34 FJÄLKINGE

DATA

  • - Min första dator
    20 år gammal
  • Efter gymnasiet, där jag gått en programmeringskurs på en maskin som man programmerade med hjälp av hålkort som man manuellt stansade med exempelvis en penna, ville jag på något sätt lära mig mera om datorer. Tidningen Byte var en inspirationskälla. Det fanns nu microchip som man kunde använda för att bygga små personliga datorer. Datornamn som ALTAIR SOL och IMSAI nämndes i artiklar. Snart började även mera verklighetsanpassade maskiner att se dagens ljus nämligen Radio Chack - TRS80 och Apple. Därefter kom det flera andra varav Commodore PET blev en av de vanligare tillsammans med den svenska ABC 80.
  • - My first computer
    20 years old
  • My first contact with "computers" was in school. We had a box with a card-reader. I had to punch holes in a card for each instruction. The result of the run was displayed on a numeric 8-digit display.
    My favourite magazine was Byte where i could read about all new personal computers as SOL and IMSAY. There was soon user friendly computers with BASIC called "Radio Shack", "Apple" and later "Commodore PET". The Radio Shack TRS 80 was an "open" system (like the IBM became a few years later). It displayed 64 characters on each row and was possible to use for word processing if i used wide margins. I could get different operating systems and hardware from different suppliers.

  • Mitt beslut blev att investera lite av min lön i en persondator för egna studier hemma. Budgeten jag valde var vad det skulle kosta att gå en termin på en dator-linje - med studielån och utebliven inkomst skulle det bli rätt så mycket pengar, men datorer var inte billiga.

    Min önskan var att datorn skulle vara så pass användbar att man skulle kunna skriva ett brev på ett rimligt bekvämt sätt. Specifikationen blev alltså att man skulle kunna se en hel rad text på skärmen samt att jag skulle ha en skrivare av någorlunda bra kvalitet.

    Skrivaren blev det första jag köpte. Centronics var en standard som fortfarande lever i specifikationen av datorers kommunikations gränssnitt för parallell överföring av data till skrivare. Jag köpte skrivaren från England med viss transporthjälp av representanter för det företag jag då jobbade på.

     

    Snart hittade jag en dator med 64 teckens skärmbredd. Det var vad jag behövde. Datorn var en klon av TRS-80 som visade sig vara den tidens "kompatibla" PC. Med kompatibel menar jag då att datorn hade en öppen arkitektur samt att det fanns många leverantörer av tillbehör och operativsystem. Datorn jag köpte kallades för Video Genie och var bestyckad med den tidens standard-buss - S100.

    Efter en kort tid fann jag ett par floppydisk-drivar på ett överskottslager efter en misslyckad satsning av FACIT. Drivarna var på den tidens standard : 34 spår - enkel lagringstäthet (FM) vilket motsvarade ca 70 KB data. Detta var mycket på den tiden då det maximala interna minnesutrymmet var 64 KB fördelade på operativsystem med Basic, bildminne, teckentolk, applikationsprogram och arbetsminne! Mitt första hårdvaruprojekt blev alltså att bygga ihop datorn med floppy-controller och drivenheter. Ungefär samtidigt fick jag naturligtvis investera i ett diskoperativsystem. Valet blev L-DOS vilket visade sig vara ett mycket flexibelt UNIX-liknande operativsystem som var mycket kraftfullt. Ganska snart modifierades floppy-controllern till att även klara av dubbel lagringsdensitet (MFM).

     

    Programvaror som jag använde var Visicalc och Magic Pencil. Visicalc är alla kalkylprograms förebild. Senare kom LOTUS 123. Magic Pencil är ett ordbehandlingsprogram som klarade viss automatisk stavningskontroll och ordbrytning med raka marginaler. Alla program var så pass små och effektivt skrivna att de klara sig på datorer med 8 KB RAM. Min dator var försedd med 48 KB vilket innebar att jag kunde ha ett kraftfullt operativsystem i botten samt arbeta med dokument på över 20 sidor.

    Efter ett par år tog jag kontakt med några studieförbund för att se om jag kunde dryga ut mina inkomster genom att vara cirkelledare för datorkurser. Detta var en sysselsättning som jag höll på med i några år till dess att jag bytte arbetsplats så att jag inte kunde fortsätta. Mina "elever" var främst företag som banker : SE-banken Handelsbanken och Sparbanken var några trevliga bekantskaper. Självklart var det även "vanliga" grupper bestående av både "privata" samt "företagssponsrade" deltagare. En annan cirkel var ett samarbete mellan Radio, TV och högskolorna som arrangerade en distanskurs. Den kursen var betydligt mera avancerad än de "introduktionskurser" som jag vanligen höll.
    Redan då använde man modem för exempelvis bankaffärer.

  • - Min andra dator var en "IBM" kompatibel maskin.
    Det var en XT vilket innebar att den inte hade ROM-BASIC samt kunde förses med hårddisk. Min dator var utbyggd till maximala 640 KB RAM. Jag importerade en hårddisk som var dubbelt så stor som de brukliga 10 MB. Med denna maskin kunde jag köra "Word Perfect", "Lotus 123" , Dbase III samt AutoCad. Favoritprogrammet hette Sidekick och var ett "TSR"-program med en massa funktioner.
  • - My second computer was an IBM compatible
  • It was an XT model running at 4.77 MHz. My favourit software was DBase 3, AutoCad and SideKick.
  •  
  • - Min tredje dator blev en "386a".

    Datorn hade 387 matteprocessor, 2 MB internminne och en hårddisk på 160 MB mot de mera normala värdena 1MB och 40 MB. Denna dator levde kvar och uppgraderades till 8 MB internminne samt en av de första multimedia-kiten från Creative Labs. Operativsystemet var då Windows 3.0 multimediaversion.
  • - Min third computer was a 386/387 equipped AT
  • The computer was later completed with a multimedia kit including a CD-rom, soundboard and Windows 3.0 for multimedia.
  •  
  • - Min fjärde dator blev en "486a".

    Målet var att äntligen bli kvitt DOS och målet var att köra NT. Jag tecknade mig som beta-testare och provade oktober och mars versionerna. Det fanns mycket till övers att önska av kompatibilitet - främst med min hårdvara. Varken scanner, bandstation eller internt modem (med programvara) fungerade. Det blev till att köra Windows for Workgroups som var en uppdatering av Windows 3. Ganska snart blev det Windows 95.
  •  
  • - My 4.th computer
  • It was a 846 with "enough" memory to run NT. The version of NT was "october 1992". I realised that i was to early running NT. There was no support for any of my hardware like CD, Tape and scanner.
  •  
  • - Min femte dator blev en " fusk-pentuim".

    Behovet av ett vettigt lagringsmedium för släktdata från forskning och inscannade fotos motiverade 64 MB internminne samt en CD-brännare. En partition är numera formaterad med NTFS och möjliggör tester av funktioner som jag kan bruka i mitt jobb.
  •  
  • - My 5.th computer
  • I needed something to better fit the need of manipulating scanned images and store all data collected in our family research. The computer is a "pentium" with CD-Writer.
  • -Min sjätte dator är också en ekonomivariant av Pentium, nämligen en Celeron - upptrimmad till 450 MHz.

    Denna gången var det mera tillfället som innebar uppgraderingen. Jag har länge önskat kunna ta in videosignaler i datorn för att kunna spara "snuttar" till vårt släktforskningsprogram. Det finns nu flera AGP-videokort som klarar detta. Mitt val blev Matrox Marvel som fungerar även i Windows NT som sedan länge är operativsystemet jag föredrar.
  • Hemmanätverket består nu av följande burkar:

    "Server" där filbackup finns samt DHCP-server för nätverksadresser

    Min dator med internet, mail och laserskrivare

    Lisbeths dator med släktforskning och färgskrivare

    Vikings dator med mest spel och "barn-ordbehandlare"

    Eriks dator med enklare spel typ Alfons

    Hugo/Arvids dator med samma typ av program som Eriks

    Kristina har ännu inte fått någon dator - men den kommer nog snart ;-)



    Tillbaka till hemsidan / Back to home page