Denna sidan är uppdaterad 2001-08-12
Copyright Patrik Gertsson, Grytåkersvägen 19 Nymö, 290 34 FJÄLKINGE

Här kommer lite "värdelöst vetande" om vindkraft.

Vinden har länge varit en utnyttjad kraftkälla.
Speciellt på havet har man historisk sett utnyttjat vinden för framdrivning av fartyg.
På land har man utnyttjat vinden till lite av varje. Främst tänker vi kanske på de väderkvarnar som har använts för att mala säd, men i andra länder har det även funnits en del andra funktioner. I Holland har den främsta funktionen varit att pumpa vatten mellan kanaler, för bevattning samt för att dränera lågt liggande marker för att kunna odla. På filmer från "Vilda Västern" ser man ofta de karaktäristiska propellrarna för att pumpa upp vatten från djupa borrhål. De är vanliga än i dag och används för att fylla på vatten till boskap ute på prärien.

I Sverige började vindkraftproduktion diskuteras mera aktivt i samband med kärnkraftsomröstningen och oljekrisen. Med statliga bidrag utvecklades ett par stora experimentkraftverk att byggas. Vid ett tillfälle var ett svenskt verk på 3MW störst i världen.
Vi hade frimärken med alternativ energi som tema.

Paul la Cour byggde världens första el-producerande vindmölla år 1891. Han var meteorolog och aerodynamiker.
År 1918 hade Danmark ca 3 MW installerad vindkraft!
Under andra världskriget byggdes ett antal 2 och 3-bladiga vindkraftverk i Danmark - alla hade likströmsgeneratorer.

Ett "normalt" vindkraftverk har tre vingar. Det finns även 2 vingade (och en-vingade).
Normalt varvtal på vingarna är 30 varv i minuten.
Växellådan är normalt på 50 gånger.
Generatorn snurrar vanligen med ca 1500 varv i minuten (25 varv i sekunden - som med dubbla lindningar ger våra 50Hz).
Om vingarna är 20 meter långa så får man en hastighet på vingspetsarna som är ca 63 m/s eller ca 230 km/h.

Energin i vinden har ett kubiskt förhållande till vindhastigheten - exempel :

Med detta ser man att :
Det är inte mycket lönt att generera el vid låga vindar
8 timmar med vindstyrka 5 motsvarar en timme med vindstyrka 10
Det är enormt stora krafter som påverkar anläggningen vid höga vindstyrkor


Vindmöllans vingar sitter med samma vinkel och har samma varvtal hela tiden möllan producerar el. Hur kan det förklaras?
Jämför med ett flygplan - vingarna har nästan samma profil.
Med en liten vinkel mot vinden - vid låga vindhastigheter - ger vingen ett lågt motstånd - genererar lite effekt.
Med större vinkel mot vinden - vid högre vindhastigheter - ger vingen ett större motstånd - genererar mera effekt.
Med riktigt stor vinkel mot vinden - vid mycket höga vindstyrkor - tappar vingen lyftkraft - genererar ingen eller bara lite effekt.
Det sista är svårt att förklara men :
- så fungerar en spoiler på en bil alltså minskar vindmotståndet
- ett flygplan som har för stor vinkel mot vinden faller rakt ned "som en JAS".

Självklart finns det många varianter att ta tillvara på vinden bäst -
En vanlig variant är att ha dubbla generatorer (2 varvtal), vilket gör att man optimerar verket för 2 vindhastigheter i stället för 1.
Mera sofistikerat är att kunna ändra bladvinkeln för att kontinuerligt få bästa vinkel mot vinden.

ELPRISET
KRAFT / Nät / Skatt och Moms
Kraft är det som produceras i kraftverket och som förbrukas hemma i lampor kylar och el-radiatorer.
Nät är den kostnad elverken tar för att förse mig med ledningar till huset och elmätare mm.
Skatt och Moms är statens förtjänst av allting.

Nätavgiften består av :
Abonnemangsavgift som är beroende av hur stora säkringar man har.
Avgift per förbrukad energi - olika för "dag" och "natt-helg-sommar".
I Nätavgiften ingår dessutom :
Nätövervakningsavgift för myndighetskontroll av leverantörernas priser - 3 kronor per år för normalförbrukare.
Elberedskapsavgift - för att göra elnätet mindre sårbart i krigstid - 36 kronor per år för normalförbrukare.

KRAFT-avgift per förbrukad energi - olika för "dag" och "natt-helg-sommar".

Som "egen" vind-elproducent kan du minska din kraftavgift, de andra kostnaderna lär vara svåra att komma undan.